Ja nu var det ett tag sedan igen jag var in och skrev här =( det har varit ett par jobbiga veckor och det har det märkts på oss alla. 

Min mosters man som vi stod väldigt nära fick det tråkiga beskedet att han hade cancer =( mest överallt i kroppen, och den värsta av dom alla, skelett cancer =( 2 veckor på dagen efter beskedet somnade han in, fredag den 30/10 kl 05:15 

Fina fina Leif.

var upp till han och sa hej då !

Usch så jobbigt =( men det var inget liv han hade de två sista veckorna i livet, vi var upp till han några gånger och usch så han led, och de fruktansvärda smärtorna han hade =( fy fan vad plågsamt det var för han. 

Det har tagit hårt på oss alla, men så stolta över alla våra barn, men det värmde lite extra när Robin, Dennis var upp till han när han hade somnat in, även Rasmus kom upp till sjukhuset och var in till han när de hade klätt han och gjort han fin, han tog han i handen, och sa hej då när vi skulle gå, rasmus hade kunnat stanna där med Leif hur länge som helst. 

Vi har gråtit, men även skrattat åt alla fina härliga minnen, men usch så jobbigt det är då o då när tankarna kommer. 1 vecka har gått och det är fortfarande lika overkligt. 

Snart stundar begravning och ett sista farväl =( kommer blir tung, jobbig dag, men som vi kommer ta oss igenom för Leffes skull. 

Leif

vi pratar om dig och med dig, vi minns och skrattar åt alla härliga minnen och gråter när saknaden blir för stor,

du kommer för alltid vara älskad och aldrig glömd.

När Dina steg har tystnat

finns ändå ekot kvar

när Dina ögon slocknat

vi alla minnen har

vi spar dem i vårt hjärta

tar fram dem då och då

så kommer du för alltid

att vara här ändå